Ja, lite dålig på att uppdatera är jag nog trots allt men det känns inte så jättekul just nu. Det går väl hyfsat egentligen men det är tråkigt… Jag längtar så efter mat! Och jag önskar att jag kunde gå ner bra i vikt genom att äta både nyttigt och onyttigt… Men så är det inte för mig… Cambridge funkar ju i alla fall och snart kommer jag börja trappa upp med en del vanlig (nyttig) mat också. Och på lördag ska jag och sambon ut på restaurang och äta för då har vi barnfritt.

Cambridge var lättare när jag inte hade två barn som kräver sitt… Det är jobbigt med kink och intensiviteten från barnen när ens krafter inte riktigt räcker till, och det är jobbigt att inte få sova hela nätterna, och det är jobbigt med nattningarna av yngste sonen, och det är jobbigt att laga mat till resten av familjen. Och motion orkar jag knappt tänka på ens!

Men men, jag har faktiskt bestämt mig att inte ge upp tanken och planerna på att bli smal. Nja, åtminstone ska jag bli nöjd med min kropp och vara normalviktig. Även om jag skulle råka ” fuska” eller ”synda” så ska jag inte ge upp. Allt är inte kört för att man faller för en frestelse nån gång. En gång förstör inte allt. Det är ingen idé att fortsätta proppa i sig varje dag bara för att man råkar göra det nån gång. Jag har varit en ”allt eller inget”-person men det vill jag inte vara länge! Allt ska få vara ok i en rimlig mängd.

Jag vill kunna ha det på det sätt som in konsulent sa, att det är ok med en ätardag i veckan.

Tidigare klarade jag av att motstå frestelser för att jag alltid tackade nej till allt och aldrig köpte nåt onyttigt (ja, jag har faktiskt haft en sån period och då tränade jag också fem dagar i veckan). Gud vad jag kände mig duktig när jag var så extrem med både kost och träning… Men sen kom det smygande – fester, ätande framför tv:n, godis, goda ostar etc… Och till slut unnade jag mig något varje dag! Och sen blev jag gravid och släppte alla hämningar 😉 Men värst blev det nog under amningsperioden (då första sonen hade kolik och jag började tröstäta)… Åt när jag var ledsen, uttråkad, stressad, för att fira… You name it! Inte konstigt att jag inte gick ner i vikt efter sönerna föddes… Tror även att jag fortsatte gå upp i vikt när mammaledigheten gick över och jag började på mitt stressiga jobb. Pust…

Blaa bla bla…

När yngste sonen sover så ska jag gå och ta mig ett glas vatten. Törstig!